AfBV Västra Området

Bloggen Belgartugg

Belgartugg med Lotta Andersson

 

- Hej Lotta! Du tränar och tävlar K9 Nosework med dina hundar, kan du berätta lite om hur nosework fungerar? 

Hej! Man tränar på samma sätt som tjänstehundar tränas men för att kunna tävla inom sporten nosar vi upp bestämda dofter. Som väl är så är tillgången till sprängmedel och knark relativt begränsad ;)

Vi tränar på hydrolater som är vattenlösliga ämnen från växterna Eukalyptus, Lagerblad och Lavendel och som inte har några kända biverkningar. Det är tre klasser: NW1, NW2 och NW3 och varje klass består av fyra moment: Behållarsök, inomhussök, utomhussök och fordonsök som genomförs på tid. Det tillkommer en ny doft i varje klass.

Poängräkningen är lite klurig men om man tävlar i alla fyra momenten får man 25 poäng för varje godkänt sök vilket ger max 100 poäng. Sedan kan tilldelas 1, 2 eller 3 fel för att t. ex. hunden går upp med tassarna på fordon eller gör åverkan på sökområdet genom att gräva.

För att bli uppflyttad krävs i dagsläget 100 poäng med max -3 fel. 

För att få tävla måste hunden genomgå doftprov för aktuell klass. Doftprovet består av 12 stängda kartonger uppställda i en eller två rader med 120 cm mellanrum. Där har man tre minuter på sig att vandra upp och ner utefter kartongerna och förhoppningsvis få en markering på rätt kartong. På doftprovet blir man godkänd eller icke godkänd.

Eftersom sporten inte är officiell ännu är tävlingarna träningstävlingar och bedöms av utbildade Noseworkinstruktörer men genomförs enligt regelverk utfärdat av SNWK (Svenska Nosework Klubben) 

- Du tävlade nyss med fint resultat, hur gick det på tävlingen? 

Får börja med att berätta att Impala och jag debuterade i NW1 på en träningstävling med Halloweentema vilket inte var så smart. Tiden räckte inte till för att kolla alla plastspindlar och ballonger m.m. När Impalas matte dessutom avslutar inomhussöket med att placera sin vinterkänga i storlek 40 precis på mattkanten där doften låg under kan man bara tacka för sig och åka hem med 25 poäng :/

Mer störningsträning följde och dags för träningstävling igen, denna gång med Jultema (!) 

Fokuserad på uppgiften tog hon sig an julbockar, sparkar, granar och tomtar. Vi hittade alla gömmor men fick ett ynka avdrag för hon tog till tassen på behållarsöket (det var ju faktiskt en julklapp och det är ju så kul!) 

100 poäng med -1 fel och sättet hon genomförde tävlingen på är jag supernöjd med. Duktigaste Impala!

- Berätta lite om dig och dina hundar.

Jag köpte en Terv 1990, efter ett år tillkom en Groenendael och sedan var det kört JJag tycker Belgare är underbara hundar, alltid positiva och glada för vad man än vill prova på.

I dagsläget har jag tre hundar. Spader Ess Miss Impala, en Groenendaeltik på 3 år, Harry Bella Honda en liten blandras hane på 6 år och Twix också han en liten blandras hane som är 9 år.

Med alla tre tränar jag Nosework, rallylydnad och spår. Hade velat tävla i IPO-R med Impala men tyvärr finns det vissa moment som hon absolut inte gillar, som att bli buren av någon människa, usch!!, Men efter Belgarträffen i Varberg där duktiga Bosse och Titti såg till att vi fick en kanondag med IPO-R kan jag inte släppa det helt så nu tränar vi de moment som Impala tycker är skoj. Vem vet….  det andra kanske kommer… Nosework gör faktiskt underverk för hundarnas mod och framåtanda.

- Varför intresserade du dig för nosework? 

Jag var i en djuraffär i Kungsbacka när en tjej från Tullverket kom in och tränade sina hundar. Jag blev helt fascinerad över hur kul hundarna tyckte det var och hur fokuserade de var på uppgiften. De brydde sig inte ett dugg om alla störningar runt omkring, riktigt häftigt att se!

När SBK Göteborgs Avd skulle ha en kurs var jag snabb och anmälde mig och det har jag verkligen inte ångrat, det är såååå kul!

- Har du några träningstips?

Var noga med markeringen. På tävling skall jag som förare kunna visa gömman med en felmarginal på ynka 5 cm och då vill det till att hunden markerar tydligt.

Man skall också vara noga med att berömma ett sök där de arbetar bra men kanske inte hittar doftgömman inom utsatt tid. I NW3 förekommer blindsök och då är det bra om hunden inte blir sänkt av att inte har hittat någon doft utan kan jobba vidare.

Det bästa med Nosework är att man kan träna det var som helst, under promenaden, vid affären m.m. det enda är att folk kan se lite undrande ut över vad man gör men som hundägare är man ju ganska van vid det :)

- På vilket sätt är Belgare en passande ras för nosework? 

Framför allt att de är uthålliga och envetna skulle jag säga. Sedan är det bra om de gillar att jobba självständigt men ändå vara ett team med föraren och det brukar ju Belgare vara bra på.

- Vad är planerna framöver?

Jag lyckades hitta två träningstävlingar var för mina tre hundar i höst/vinter så jag fick ganska bra koll på vad var och en behövde träna mer på. Nu ser vi fram emot nya träningstävlingar i Nosework. Tänkte även tävla i rallylydnad med Impala under våren.

Blir kul när Nosework blir en officiell gren vilket det troligen blir 2017. SNWK har under hösten arbetat fram utkast till regler som är skickade till SKK och förhoppningsvis kommer inte reglerna att ändras allt för drastiskt utan att glädjen i utförandet kan behållas och att de fortsätter vara anpassade för att passa alla sorters hundar och förare.

Tack Lotta för denna fina presentation av K9 Nosework, och grattis till uppflyttningen! Lycka till framöver.

/Hanna

 

image

  

  image

 

 


Belgartugg med Sverker Lindblad

 

Hej Sverker! Stort grattis till vinst i både SM och NM i skydd med din hund Lindjax Jetson, vilken prestation!

- Berätta om SM och er fina placering.

Tävlingarna är fördelade på tre dagar. Dag ett med lottning, inmarsch, veterinärbesiktning samt plats. Dag två med spår, avsök och lydnad, och dag tre med uppletande och planskydd.

SM är inte som vilken tävling som helst, förutom att hundarna ska prestera de moment som de vanligtvis gör på tävlingar så finns det en massa störningar runt omkring. Som t.ex. hundar/folk nära planerna där hundarna ska prestera lydnadsprogram/planskydd, vanligt också med mycket strömningar kring uppletandet, och det mer regel än undantag att man blir störd när man värmer upp inför momenten. 

Dessa störningar är något man måste träna på och inför detta året så lyckade jag och Jetson bra med det, spår och avsök gör han vanligtvis mycket bra och så även på denna tävling. Inför lydnaden blev det många träningspass på tävlingsarenan dagarna före och även under tävlingen. Jetson är en hund som vill mycket och tycker det mesta är toppenkul vilket ibland kan bli nästan lite för mycket. Nötningen innan gjorde jag för att bibehålla koncentration och fokus när det väl skulle vara dags. Vi lyckades att hålla ihop oss bra och presterade gruppens näst bästa lydnad .

Före lydnaden hade vi varit ute i skogen med inledande spårning som resulterade i full pott betyg 10, därefter presterade vi dagens bästa avsök med betyg 10-10-10 (betyg ett är för söket, nr två är för figurant ett och nr tre är för figurant två).

Efter dag ett var vi i ledning och hade en skön känsla inför söndagens avslutande moment. Söndagen startade med uppletande, ett moment som många hundar i de andra grupperna nollat och så även flera av skyddshundarna. Jag hade ett tidigt startnummer och kände faktiskt ingen oro att det inte skulle gå vägen, Jetson jobbade kanonfint i den svåra rutan, och betyget blev 9-9. Lite tugg som drog ner betyget.

Nu var det bara en lång väntan på min tur att gå ut och köra planskyddet och eftersom jag ledde så startade jag sist. Det var några hundar före mig som gjort några fina prestationer, och jag visste att jag hade råd med någon enstaka miss, vilket vi gjorde i momentet 'transport med överfall', då domarna satte en nolla på överfallet... Nu var det full koncentration resterande moment, nu fanns det inte utrymme för fler misstag och ca: tio minuter senare var sista momentet avslutat och nu var det stora frågan om det räckte eller inte...

Efter vad som det kändes som en evighet hördes ett vrålande från ena långsidan och min valpköpare Anders Bergström, som också tävlat, kom inspringande på plan och kramade om mig och då kom den goa känslan att det var klart och jag äntligen lyckats vinna SM Guld i skyddshundgruppen på mitt 15e försök.

- Ni vann även NM, berätta lite om det

NM är en lite annorlunda tävling där vi i skyddet kör spår, avsök, ett enklare lydnadsprogram och ett skyddsprogram utan munkorgsarbete, men istället med långa bevakningar upp mot en minut.

NM är ju inte bara en individuell tävling utan framförallt en lagtävling, där vi i svenska laget bestod av två Mallar och en Holländare.

Det är en kul och trevlig tävling, och i skyddsgruppen är det tävlande från Norge, Danmark och Sverige som möts och detta år så vann Sverige lagguldet samt individuellt guld.

Även här var det mycket spännande ända fram till slutet, jag visste inte förrän när dom på prisutdelningen räknade upp först Norskt ekipage på brons och sen ett Danskt på silverplats, först då gick det upp för mig att jag vann. Det var en otroligt skön känsla och det rann även någon tår utför min kind 

- Vad ligger bakom er framgång?

Framförallt så har jag lång erfarenhet av att tävla och träna hundar. Jag tävlade SM första gången 1997 och har sedan dess varit med ett flertal gånger. Jetson var 6e hunden jag tävlade SM med.

Jag tränar relativt lite men försöker göra det rätt, och får man till träningen rätt med en Malle så är dom som en evighetsmaskin och bara kör på 

Och utan att skryta för mycket så är Jetson en mycket bra hund som jag fött upp själv och är bra på det mesta, är DM mästare i Spår 2014 och nu i höst fick vi certpoäng i sökhundgruppen.Sen är han med mig på jobbet som tjänstehund Väktare/skyddsvakt, dels som skyddshund och även som preparathund.

- Hur skiljer sig SM och NM som arrangemang? Var det många belgare som deltog?

Huvuddelen av startande på SM och NoM i skyddshundsgruppen är Mallar.

- Berätta lite mer om dig och din hund. hur kom det t.ex. sig att ni började med skyddsträning?

Att jag började med skyddet är nog framförallt att man jobbar så nära hundens mentala egenskaper och kunna gå in genom träning och påverka retningströsklar m.m. Man blir ett med djuren och man lär sig att kommunicera med hundarna med mycket små medel och därefter få ut en stor effekt. Och det är något som hundarna älskar. sen är det en häftig känsla att styra runt en vältränad skyddshund på plan och hur man kan med en bra relation styra de krafter som finns i hundarna.

Sen gillar jag helheten i Svenska skyddsprogrammet med spår, sök, lydnad, uppletande och skydd, man får mycket valuta för sin anmälningsavgift.

- Vad är era planer framöver?

Till våren blir det spår och sök tävlingar, sen en successiv ökning av skyddsträningen så det förhoppningsvis fungerar bra även på nästa SM i Borås 

Grattis igen Sverker och Jetson till er fina prestation, och lycka till på kommande tävlingar!

Intresserad av att veta mer om Svenskskydd? Vid belgarträffen 16e januari 2016 så kommer Sverker vara på plats för genomgång av Svenskskydd i teori och praktik med möjlighet att prova på med egen hund. Håll utkik på hemsidan. Välkomna!

/Hanna


Belgartugg med Sandra Annerström

 

Sandra Annerström, och Team Adrenalin, har lyckats mycket bra i kvalet till lagSM i agility, då de hittills har fått ihop 5 av 6 SM-kvalpinnar, och inom kort hoppas vi att de får även den sista pinnen!

- Sandra, berätta lite om dig och dina hundar.

Tack så mycket för den fina presentationen! Jag har två tervar från kennel Newstory, Puma och Tigra. Puma är sex år och min nuvarande tävlingshund, Tigra är dryga året och kommer få vänta ett tag till tills hon får debutera. Jag är främst aktiv inom agility men kör även lydnadslydnad och bruksspår. Jag håller även en del kurser i agility på HallåHund och brinner för att hjälpa andra att utvecklas med och få en bättre relation till sin hund!

- Hur kom det sig att du började med agility?

Det var när familjens äldsta hund, Nezzie, var runt året som min moster och hennes sambo tog med mig till klubben och lät oss prova grunderna i agility. Därefter gick jag en kurs med Nezzie och sedan var jag fast! En så fartig och glädjefylld sport som ger endorfinkickar varje gång man utövar den kunde jag bara inte stå emot.

- Vilka mer är det som är del av Team Adrenalin?

Förutom jag och Puma har vi med två klubbkompisar i laget, Lisa med sin border collie Dumle och Frida med sin australien shepherd Minoo, och Jeanette från Bollebygd med sin border collie Pax.

- Hur har kvalen sett ut för er del? Vilka svårigheter har ni stött på? Bästa/roligaste händelsen?

Vi bildade laget Team Adrenalin i våras och sa att målet var att försöka ta oss till lag-SM 2016, men att vi inte skulle åka landet runt för att jaga SM-pinnarna. Sedan lyckades vi få en-två pinnar på varje tävling vi var på och hoppet blev större och större om att faktiskt lyckas kvala till SM. Senaste tävlingen hade vi oflyt och åkte hem tomhänta, så nu saknar vi bara den där sista, lilla pinnen...

Det svåraste för oss har varit att få alla att prestera bra i samma lopp. Vi har två rätt stabila ekipage med i laget, men alla hundarna är snabba och risken för småmissar som drar ner oss på resultatlistan finns alltid. Dock är vi rätt farliga när vi lyckas, för då får vi bra tider! Den roligaste lag-händelsen jag minns är när vi i september tävlade i Södertälje och tältade. Det var det värsta åsk-oväder jag varit med om och det regnade mer eller mindre hela helgen. Men vi kom hem med två pinnar och hade en väldigt härlig och rolig helg.

- På vilket sätt är Belgaren en passande ras för agility?

Belgaren är en fantastiskt mångsidig ras och jag anser att de passar till det allra mesta. I agility är en explosiv, smidig, stark, snabb och framåtsträvande hund ett väldigt stort plus och dessa egenskaper är alla sådana som Belgaren brukar ha nära till hands att plocka fram. Att Belgaren dessutom är en lättlärd och arbetsvillig ras gör träningen ännu lättare, då de klarar av många repetitioner och alltid vill jobba mer och gör sitt bästa för att göra “rätt”. Jag har sedan några år tillbaka sett fler och fler Belgare på agilitybanorna, vilket jag tycker är fantastiskt roligt!

- Vad är planerna för er framöver?

Lagets planer är att träna på nu under vintern och våren för att vara så bra förberedda som möjligt inför SM, och verkligen satsa för att få den sista pinnen.

Mina planer med Puma är att förbättra våra kontaktfält i agilityn och försöka komma ut och tävla lägre spår då brukstävlandet legat på hyllan under flera år.

Planen med Tigra är att debutera till våren i lydnaden och spåret, om jag sett till att träna henne tillräckligt till dess. Mycket som ska hinnas med och Tigra är fortfarande väldigt barnslig så vi får se hur planerna funkar.

Vi håller tummarna för att Sandra och Team Adrenalin kvalar till SM i lagagility. Stort lycka till!

/Hanna

11901454_10153057269808388_2089636609104913468_o


Belgartugg med Pål Annerström

 

- Hej Pål! Du tränar och tävlar bl.a. brukssök med dina hundar, kan du inte berätta lite mer om dig och dina hundar? 

Jo, det stämmer att just brukset är det som ligger mig varmast om hjärtat. Jag har nu min fjärde terv under ”utbildning” och det har alltid varit spår och sök som varit prio ett för oss, även om det också blir tävlande i lydnad. Det går ju bra att kombinera i och med att brukset är säsongsbetonat…
Med Newstory Nezzie som jag är aktiv med just nu tävlar jag i elitklass spår, sök och lydnad.

- Varför intresserade du dig för just bruks?

De uppfödare som vi köpte våra första tervar av var väldigt aktiva inom brukset, och efter att ha provat på detta på vårt första kennelläger så var man fast. Det kändes som att vår hund var gjord för detta helt enkelt.

- På vilket sätt är Belgaren en passande ras för sök?

Mina hundar har alla haft lätt för att jobba med hög nos, vilket är orsaken till att jag alltid börjar med att befästa spårarbetet på hundarna redan som unga. Sökarbetet med hög nos är liksom inget problem – det har de i sig från början. Att de sedan har lätt för att ta sig fram i alla olika miljöer är ytterligare en bra egenskap.

- Berätta lite om ditt träningsupplägg då du har två hundar och tävlar sök, spår och lydnad.

Det kanske låter som att vi inte gör annat än tränar hund men det är nästan tvärt om. Jag önskar jag kunde prioritera hundträning mer än vad jag oftast gör. Det blir i stället många korta pass, exempelvis på morgon- och kvällsrundan och då försöker jag vara så effektiv som möjligt i stället. Jag lägger nog mer tid på att löpträna med hundarna i timmar räknat men det är ju förstås viktigt att de har bra kondition också.

- Vilka är dina bästa träningstips?

Var inte rädd för att prova på söket! Många hävdar att det är för tidskrävande och att det krävs att man tränar med ett sökgäng en gång i veckan för att komma någon vart. Faktum är att man kan bryta isär söket precis som vilket moment som helst, och träna många av delarna helt på egen hand eller med en träningskompis. På så sätt kommer man långt även om de organiserade träningstillfällena inte blir så ofta som man vill eller kan!

- Vad är planerna för er framöver?

Vi har ju lite av ett generationsskifte här hemma just nu, och tanken är att Spinoys Nixa, som är dryga året, snart ska få komma ut på tävlingsbanorna. I första hand i spåret men även med henne kommer det att bli sök och lydnad förstås. På senaste kennellägret fick hon prova på lite bitövningar och det var uppskattat (och roligt), så vi får väl se vad som händer framöver.
Nezzie har fyllt nio och vi får väl se hur länge hon tycker att det är roligt att tävla. Rutin har hon så det räcker men det kan vara lite si och så med motivationen ibland.

Kul att höra dina tankar om att träna brukset, och att höra mer om dig och dina hundar! Lycka till med tävlandet framöver!

/Hanna

 

 

11850921_757205834401538_1518047633_n

11880471_757205831068205_1508124407_n


Belgartugg med Mona Thorsén

 

Hej Mona! Massa grattis till dig 6e platsen i Rallylydnads SM!

- Rallylydnad är ju gren som verkligen är på snabb uppgång. Kan du berätta lite om rallylydnad för de som inte testat på det?

Stämmer bra det - Rallylydnaden är den snabbast växande hundsporten i Sverige och den ligger just nu på 3:e plats baserat på antalet utövare (inte antalet starter) slaget av agilityn och den vanliga lydnaden.

Lite fakta: hund och förare ska ta sig igenom en rallylydnadsbana som består av 12-20 moment, beroende på nivå. Rally betyder INTE att det ska gå fort utan att hunden "kör” banan enligt "kartläsarens", förarens, anvisningar. Anvisningarna finns på skyltar med ca 3-5 meters avstånd som både visar vägen och vad som ska genomföra. Banorna ser olika ut varje gång och man får en banskiss när man kommer till tävlingsplatsen på tävlingsdagen. Man går även en banvandring tillsammans med domaren, då man kan passa på att ställa frågor.

I nybörjarklassen är hunden kopplad hela tiden, men i högre tävlingsklasser ska hunden vara okopplad genom hela banan samtidigt som det blir sammansatta moment. I stort sett ska alla moment kunna genomföras på båda sidorna om föraren fr o m 3.e nivån (Avancerad klass). Det finns 4 nivåer: Nybörjare, Fortsättning, Avancerad och Mästarklass och det krävs 3 kvalificerande resultat på varje nivå för att flyttas upp (eller maxpoäng). På samtliga nivåer kan man få en officiell titel, men man kan dock inte få något Championat för närvarande (det är föreslaget inför regelrevideringen 2017). Den största skillnaden mellan rallylydnaden och den vanliga lydnaden är att man kan använda rösten och handtecken genom hela programmet, men man får absolut inte ta på hunden när man har gått innanför banmarkeringen. Genom att man får prata med hunden upplever många förare att man får en ökad kontakt och det passar utmärkt om man har en hund som ”går ner sig” under ett lydnadsprogram, t ex.

I den här grenen ser man alla raser representerade (även blandraser) och det passar bra även för äldre hundar eftersom det inte är några snabba ruscher. Och löptikar får tävla.
 

- Hur kom det sig att ni började med rallylydnad?

Anledningen till att jag började med Rallylydnaden är att Yava (Se UCH LP II RLD N RLD F RLDM Nightrunner’s Beauty) skadade sig mycket allvarligt för snart 2 år sedan. Böjsenor och blodkärl skars av på något vasst i skogen och det blev 2 operationer och sammanlagt 10 veckor i gips. Agilitykarriären fick ett hastigt slut och som ett led i rehabiliteringen behövde hon någon form av hjärnjympa som inte var så fysiskt krävande. I början av april förra året tog jag så kontakt med en domare på klubben, som gav mig en snabb introduktionslektion.  Sen gav jag mig ut och tävlade och redan efter en tävling var jag fast! Jag gillar verkligen det oförutsägbara med rallyn - den ena banan är aldrig den andra lik och det finns ett oändligt (tycks det…) antal kombinationer att göra!
 
- Berätta om SM och er fina prestation.
 
Att tävla i SM var definitivt inte ett mål jag hade, men efter vår 2:a tävling (som vi för övrigt blev diskade på) kom domaren fram och sade att hon ville se oss där.... Det kändes minst sagt mycket avlägset av 2 anledningar: dels skulle Yava ha en kull valpar och då skulle nästan 4 månader av tävlande försvinna och dels var kvalificeringsperioden endast 10 månader istället för 12 pga att SM skulle byta tävlingsmånad. Det återstod alltså 7.5 månader, varav det mesta var vintersäsong, så jag tänkte inte mer på det…
 
I början av oktober, när valparna var levererade, gjorde vi vår 1:a start i Fortsättning-klassen och då blev det maxpoäng direkt och därmed började jag åter tänka i SM banorna…Nu kunde jag flytta upp oss till Avancerad direkt, så jag ringde runt och lyckades efteranmäla oss till de få Avancerad-klasserna som återstod innan året var slut och dom var inte nästgårds precis. Problemet var bara att vi inte hade lagt ner överdrivet mycket tid på att träna högerhandling eftersom SM inte hade varit aktuellt. Så, nu blev det intensivträning! 
 
I slutet av mars var vi på ”rätt” sida på SM kvallistan, men i takt med att fler tävlade under våren, var vi tvungna att göra detsamma. Av 50 ekipage som klarade kvalet var vi på ca 45:e plats, så jag hade absolut inga andra mål när vi åkte till Eskilstuna för att tävla. Det var fantastiskt att bara ha kommit dit!
 
Yavas styrka är att hon är mycket jämn och det gjorde att vi lyckades bra i kvalet (8:a) och var bland de 20 som kom till finalen med bra marginal. Kvalbanan var ganska trixig med tempoväxlingar och det passar oss bra (fick 94 p). Finalbanan var i samma tempo men i gengäld mycket högerhandling (inte Yavas starka sida…) - vi fick 94.5 poäng och slutade alltså på 6:e plats - något jag inte kunde drömt om 2 dagar tidigare.
 

- Hur var Rallylydnads SM som arrangemang? Var det många belgare som deltog?

I år var det 1:a året som SM samkördes med den vanliga lydnaden och det var riktigt bra eftersom många förare står med ett ben i båda lägren. Jag pratade med en del gamla bekanta från andra distrikt och en del av dessa hade aldrig sett rally tidigare och blev positivt överraskade. 
Hela arrangemanget kördes på en travbana och halva planen upptogs av Ponny SM i hoppning - även det en kul grej, för det fanns hela tiden något att se på när det var pauser.
 
Det var 2 belgare med på kvallistan, samt en på reservplats, och den reserven kom med pga att ett annat ekipage missade att komma till veterinärbesiktningen i tid. I finalen var det dock bara Yava.
 

- Vad är era planer framöver?

Våra planer framöver är inte spikade, men nästa års SM ligger dock i farozonen eftersom jag planerar att ta en kull till på Yava. Hon löper tyvärr bara en gång om året och det är i maj, så det kommer att krocka… Troligtvis får det bli lite viltspår i höst, för det har vi inte hunnit med det senaste året!
 

Grattis igen Mona och Yava till er fina placering! Och tack för presentationen (och introduktionen på Belgarträffen) till Rallylydnad.

/Hanna